Skepp ohoj!
Min Elin ringde mig just när jag var depp. Hon frågade om jag ville följa med och segla ut på stora havet i en vecka. Och det, det ville jag såklart. Just nu är vi på väg bort från Västerviks hamn. Båten heter Cilena, det tycker jag är fint. ´David har varit så generös att han har skapat en pokemon fångare till mig i sitt game boy. Nu sitter jag här i båten och lyssnar på kluckandet utanför och gungar fram och tillbaka i takt till havets vågor. Förut satt jag i fören och blundade och försökte komma på vad det luktade. Det luktade salt och tång, precis som det ska göra på havet. Jag har alltid vaarit fötjust i sagor som har med havet att göra. Om flickor som väntar på sina sjömän och mystiska skatter på havets botten´och sånt.
Men just nu läser jag muminpappan och havet. Har ni inte läst muminböckerna borde ni göra det. Dom är jättebra på att förklara varför man är rädd för saker som är stora och farliga. Och hur viktigt det är att ta hand om dom som är små och inte ha något namn just för att dom är små små och obetydliga. Men de finns endå. Och hur vacker en glaskula kan vara.
Nu har jag inte tid att skriva längre.
Klart slut.
Jag har bara tagit med min digitalkamera. Det är mysigt att vaggas av vågorna och höra kluckandet när man ska sova. Och läsa en bra bok,
Elin och jag softade i fören (fram på båten) Mys
Man ser inte, hamnen på kvällen.
Utsikt, hav,
